Naturskyddsföreningen

Nämda förening har ju varit riktigt på tapeten sista åren, då framförallt i rovdjursdebatten där dom med inövad känslobaserad retorik försöker att vinna opinionens förtroende.

Naturskyddsföreningen som i grunden bestog av naturmänniskor och då framförallt jägare har idag helt vänt jägarna ryggen och troligast med den nya "moderna" vänstern som ivriga påhejare.

Jag har kollat in lite på föreningens sida och besökte en av deras länkar, där det iof står kloka saker och inget jag invänder mig emot, men det visar också en del av avståndet dom har tagit för jakten och hur dom pratar emot sin egen rovdjurspolitik.

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/kott/ samt http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/klimatsmart-i-affaren/ Man nämner tex inte viltkött som rimligtvis borde vara det mest klimatsmarta alternativet i köttväg, även om naturbete är ett bra alternativ, men med rådande klimat så är det svårt att bara äta naturbetande kreatur, då det krävs kraftfoder på vinterhalvåret vilket inte är lika klimatvänligt. Att NSF inte väljer att nämna viltkött är såklart pågrund av deras jaktfientliga inställning.

Även nämner man hur viktigt det öppna beteslandskapet är för den biologiska mångfallden och för att behålla det kulturarv som det just precis är.

Ändock så offrar man det gärna för att fylla de svenska jordbrukslandskapen med vargar från den finsk/ryska tundran till många jordbrukare, fädbobrukares och jägares undergång.

Man vägrar se till det samlade rovdjurstrycket, och vägrar ta in mångårig erfarenhet från skogsfolk, och nu mer till och med från vissa länsstyrelser för att istället lyssna till forskare som inte varit närmare naturen än rökrutan dom besökt mellan tentorna på universitetet i Uppsala.

Givetvis har den teoretiska läran betydelse men den överbevisas ofta av den praktiska läran och kan givetvis inte användas som stelbent mall, framförallt inte när man blandar in människor och djur. Man kan hitta mycket intressant på föreningens hemsida, och det är en föreningen man till och med skulle kunna tänka sig att vara medlem i, om det nu inte är så att dom helt lämnat sin grund, för att mer och mer dra sig åt den extrema vänster kanten.

En sorglig utveckling då jägarna är den del av befolkningen som enligt undersökningar vet mest om viltet i skogen och troligast är mest i de skogar som finns kvar, ingen jägare gläds över kallhyggen, vindkraftverk och liknande, vi vill likt NSF skydda naturen och på ett klokt sätt använda naturens resurser som vi gjort i alla tider, tillskillnad från SKF bidrar dessutom Svenska jägare med miljontalskronor i forskarpengar, vi stödutfodrar för 245miljoner varje vinter för att underlätta livet för djuren under den kalla perioden i landet, vad gör NSF mer än att provocera och frångå människors verklighet med kalla intränade argument som helt ställer människan utan rätt att bruka den natur vi kom ifrån och fortfarande påverkar i allt vi gör.

Allt är dock inte svart eller vitt som NSF gärna vill fömedla i sina yttranden i framförallt Svensk media. http://www.dagensjakt.se/ut/11642/ här är en bok som just handlar om dagens problem med kosten vilket jag anser intressant, och belyser några av de saker jag tagit upp tidigare i bloggen

bla: "citat" ur boken

" och slår ett slag för stenålderskosten. I boken går bland annat att läsa att mjölk och bröd är någonting som vi precis lika gärna skulle kunna klara oss utan, eftersom vi från början var jägare och samlare, inte odlare och boskapshållare. Socker, och i synnerhet dåligt fett i kombination med socker, är också något han tar upp som en möjlig förklaring till att så många är överviktiga (varannan vuxen europé och tre av fyra amerikaner):

"Om vi tänker oss människans tid på jorden som ett år från det att vi steg upp ur havet och till idag så kom bröd och mjölk in i våra liv när vi började plocka fram champagneflaskorna inför tolvslaget på nyårsaftonen."

Delvis beskriver detta bla att vi precis just var samlar och jägare och att vårt liv på jorden är en piss i mississipi, vad tror man egentligen har hänt med våra innersta instinkter? Antagligen i stort sett ingenting, vi har jakten i "blodet".

Givetivs hänger inte vårt liv på jakten idag men som motfråga kan man då fråga sig vilken stöttepelare i kosten som trots allt är helt avgörande för livet som är den vi skall utnyttja för att inte trampa på våra urbaniserade bröder och systrars ömande tår vad gäller dödantet av ett djur?

Ett rovdjur ger inget kött på bordet? Nej, men med ojagade rovdjurstammar har vi inte heller utrymme för uttag av matvilt så den enkla slutsatsen blir därmed att rovdjursjakt är nödvändig för att kunna äta viltkött.

Avslutar detta inlägg nu efter påtryckningar från andra hörnet av soffan, men återkommer säkerligen i ämnet, funderar på att gå riktigt djupt i ämnet någongång framöver men det får bero på.

// Godafton